mittandrajag.blo.gg

Börjar med ett av mina favoritcitat från den visa (galna) katten Cheshire ur Alice i underlandet. Inatt var helt knäpp. Jag vet inte hur mycket sömn jag fick för såhär i efterhand är jag osäker på när jag sov och när jag var vaken. Jag hade en mardröm. Den började med en dröm jag haft sen jag var liten, den är rätt otydlig bara en känsla av att något/någon mosar dig och att du sitter fast. Att urymmet runt dig krymper och att du inte har någonstans att ta vägen. Sen böt den scen till första gången jag utsattes för sexuella övergrepp av en kille jag kände och trodde jag kunde lita på. Över till gången jag blev våldtagen på en lekplats där jag blivit indragen av en för mig okänd person på vägen hem från bussen. Han hade vart på mig tidigare på bussen, men jag kunde ha svurit på att han inte hoppade av med mig. Tydligen hade han gjort det och följt efter mig. När jag slet mig loss och sprang därifrån satt jag helt plötsligt fast. Jag kunde röra mig men kom ingenstans. Insåg att jag låg i en låda, instängd. Jag är klaustrofobiker och fick panik. Det blev inte bättre av att lådan sakta började fyllas med vatten. Det var kolsvart, jag satt fast och snart var hela lådan fylld. Allt var så verkligt, från känseln av väggarna (metall) till ljudet av vattnet som rann in genom en öppning jag aldrig kunde hitta. Mina skrik ekade i lådan tills de förvandlades till ett gurglande när vattnet nådde över huvudet. Så vaknade jag. 

När jag vaknade hade jag en panikattack. Jag kunde inte andas och ett tag var mitt medveteande fortfarande övertygat om att jag höll på att dö. Det tog ett bra tag att lugna ned mig, då var jag rätt så yr. Jag skrev till en vän på messenger, fast i efterhand kan jag inte komma ihåg att jag faktiskt skrev till henne. Hursomhelst så skrev jag till henne att jag kände mig uppjagad och tänkte ta en promenad. Nu var det i och försig snällt av mitt undermedvetna eller vilken jäkla del det nu var som var medveten att meddela någon om vart jag skulle och ta med sig nyckeln till porten, det hade dock uppskattats om den också kommit ihåg låt oss säga skor och en jacka. Jag har något svagt minne av att gå ut genom dörren, men jag var inte medveten om vad jag gjorde. Det var inte förrän jag började frysa jag vaknade till och insåg att jag promenerade mitt i natten, barfota i bara pyjamasen, i mitten av vägen. Min pyjamas består av ett linne och shorts. Någonting säger mig att mina sömntabletter har några bieffekter.