Dear sister
Jag har inte nämnt det tidigare (tror jag) men jag har en storasyster. Hon är världens härligaste, tjurigaste, underbaraste, mest irriterande, nyfiknaste och allmänt störiga person jag känner. Att vara med henne skulle ha försett mig med evig inspiration till standup komedi om jag nu på något sätt hade varit rolig. (Jag klarar enbart av att vara dryg/sarkastisk och få folk att tro att jag skämtar) Hon är nämligen den mest randome person du kan tänka dig, ursäkta svengelskan men "udda" passae inte riktigt in. Från ingenstans kan hon komma upp med dessa tankegångar hon har som är väldugt unika för henne och ofta svåra att följa för oss andra. Tidigare i veckan tillexempel satt jag i köket hemma och pluggade när hon kom in och helt plötsligt vänder sig till mig:
"Jag kan inte ha kakor och sånt framme för min pojkvän äter för många"
Jag kollar upp från min bok där jag nyss läste om transkription och försöker hänga med i det oväntade samtalsämnet
"Eh.. Okej?"
"Ja han äter för mycket. Du äter också för mycket. Iallafall för onyttigt, det säger mamma. Du har jätte mycket socker i allting"
"Ehm ja det kanske jag har, men hur angår det dig?"
"Man ska inte äta onyttigt, man blir tjock då."
"Tycker du jag är tjock?"
"Inte än, men du kommer bli om du äter för mycket socker"
"Okej tack för rådet sis"
Jag återgår till min bok och antar att hon ska lämna rummet.
"Kommer du ihåg när vår kanin fick ungar?"
Suckar och kollar upp igen. "Vilken av gångerna?"
"Första, hon fick åtta stycken"
"Ja det kommer jag ihåg"
"Det var jättemånga"
Och så går hon iväg, nöjd med att hon fått ur sig det hon ville säga medan jag sitter kvar, gör ett halvhjärtat försök att förstå vad det där var om och ger sedan upp. Trots allt är cellcykeln lättare att förstå sig på.
