Sommarångest
Sitter i soffan med sovande valp i knät. Har precis kommit hem från en veckas semester med familjen. Jag har alldeles för mycket att göra men känner att jag behöver åtminstone en ledig kväll. För utvilad efter resan är jag inte.
Jag har ett par riktigt jäktiga veckor framför mig innan skolan börjar igen. Om två dagar ska jag iväg igen med familjen i en vecka, denna gången för en resa inom Sverige och hälsa på släkt. Innan dess måste jag tvätta och packa om allt inför två olika resor då jag bara dagen efter vi kommer hem igen flyger iväg på egen hand. Allt jag har fixat är flyg. Jag måste fixa något typ av boende åtminstone för de första dagarna. En plan skulle vara bra också men känner jag mig själv rätt kommer det bara bli att driva runt dit vinden bär mig.
Man kan ju tycka att det är nog, jag har planer, jag har saker att göra och jag har gjort saker denna sommar men trots det så har jag hela tiden en känsla av att det inte är nog. Att alla andra har en roligare, bättre sommar. Att jag är för osocial och misslyckas med att ta vara på dessa få månader man slipper föreläsningssalarna. Att det jag gör inte duger. Att jag inte duger.
Men visst är det härligt med sommar.
